Senast i Åsa

Kommer bli svårt att hinna segla mera under 2011 om inte vintern fortsätter vara varm, blåsig och skön även de sista dagarna innan det nya året. Om det inte varit för vindsvackan i slutet av okt och början av nov hade nog denna hösten gått till historien som en av de blåsigare och jag har nog haft några av mina bästa dagar på vattnet, i Sverige, under de senaste 3-4 veckorna trotts skadad fot.

Några bilder från senaste vändan till Åsa följer. Alla bilder copyright Roland P.

Lysande med 3.7

DTL

Power turn

Större än sist

Måste tipsa om denna lilla filmsnutt från Hookipa i förra veckan. Bernd's airial har redan nämnts ett par miljoner gånger och ses här i sin helhet. Graham glänser lite extra tycker jag.

Åååå sa bra

Jag vet, en jäkligt kass rubrik men ååå så bra det var på Åsa inre igår.
Efter mycket tvekande pga av det höga vattnet som gjorde vågorna mycket oregelbundna hoppade Johan A och jag i vattnet med 3.7. Började lite lugnt och försiktigt pga av den avskräckande vågstorleken samt min hårt tejpade vänsterfot. Efter någon halvtimme började vågorna ordna upp sig på allvar och bjöd riktigt fin segling som jag faktiskt inte upplevt på inre tidigare. Vinkeln var om inte rak side så väldigt nära och vågorna var släta, fina och branta. Jag höll tom på att näbba några eftersom jag missbedömde brantheten. SOm tur var klarade jag mig, Åsa är inget ställe man vill dyka med masten först på.
Roland var dagen hjälte då han agerade försökskanin och hoppade i först i kaoset.
 

Dagens kit, SF 3.7 och Quatro KT83

Solen tittade fram

Roland toppsvänger

No go i Åsa

Väldigt lågt vatten och på tok för mycket vind i Åsa!!

The show must go on

Trotts lite mera smärta i foten efter lördagens ursinne i Lejet rullade jag in på parkeringen i Åsa vid 10.30 och riggade 4.1. Hade glömt mina sporttejp-rullar hemma men hade, som alla andra, en rulle av silver i bilen. Faktum var att min ful-silvertejp från något av lågprisvaruhusen funkade bättre än sporttejpen. Tejpade ganska hårt eftersom det är lätt att trampa fel bland Åsas stenar ffa om man står och vinglar i brytet någonstans.

Gav inre hela min session denna dagen då det bjöd på riktigt fina förhållanden. Brukar annars segla yttre mest eftersom jag trivs bättre där. Massor med trevligt folk bland vågorna gjorde mina timmar på vattnet till några av de roligaste denna säsongen. 

Lil Mac lägger en djup toppsväng

Man down

En liten tur ner till Dogge har väl aldrig skadat, tänkte jag, men ack så fel jag hade.

Berit på väg in mot västkusten, 10 grader varmt och en vindfattig månad bakom oss. Inte svårt att besluta vad man skulle göra förra söndagen. Frågan var snarare var man skulle göra det. Det är ganska sällan jag får tillfälle att åka till Halmstad numera så jag anslöt till en vindstressad Per och Andy på O'hana för att segla lite brunt vatten i Dogge. 

Rullade ut en kartongny SF 3.7 och drog ner, och lite till. Det var mycket vind redan vid 10 och vågorna såg fina ut. Med fullt ställ direkt kände jag mig väldigt ovan och som en riktigt dålig vågseglare och precis när jag började komma in i det glider bakfoten ur stroppen mid Taka och jag ramlar på rygg fram längs brädan. Foten vrids till som i en stukning samtidigt som vågen kommer underifrån och vinklar brädan och fotleden förbi det extrema. Aj aj aj, jag ser framför mig när Brolin bryter foten medan jag samlar ihop mig och testar att vattenstarta vilket går ok. Seglar in och haltar bort till bilen och kollar vad jag har att linda och tejpa med. Efter tejpning och vila känns det bättre och jag testar att segla upp prylarna som ligger en bit ner i vind. Nu är vågorna riktigt fina så jag kör ett par vändor men känner mig väldigt osäker på brädan så jag lägger ner efter ett tag. 

Röntgen visade inget allvarligt och fotleden är väldigt mycket bättre redan. Imorgon testar jag att segla igen men med hård tejpning. Vi får se om det funkar.

Lånar lite bilder från dagen av Andy och Börje!

Lite till

Toppsväng

Bakåt

Say no more